Tillbaka igen...

Sitter just nu i ett rum på avd Q80 på Astrid Lindgren. Malva började krampa igen idag. Det var självklart otroligt obehagligt och ett tag kändes allt så hopplöst. Vi som precis hade börjat slappna av efter förra gången. Men nu hade vi medicin hemma att ge och den verkade som den skulle, så när ambulansen kom sov hon tungt.

Morgonen startade med att Malva kräktes och var dålig i magen, så vår stora förhoppning är att det rör sig om ett rotavirus igen. Hon har antagligen en förhöjd känslighet eller vad man ska säga. Det väcker såklart frågor som "hur länge brukar sånt sitta i?" =hur många år till måste vi gå och vara oroliga för nya kramper? "Är det vanligt att man får rotavirus flera gånger?" m.m. Och det absolut jobbigaste av allt just nu är att man får olika svar av alla olika läkare och sköterskor som man träffar! Vi blir inte ett dugg klokare, bara förvirrade. Det verkar liksom falla mellan stolarna lite, här på infektion kan de mycket om virus och på neuroavd (som vi låg på sist) kan  de mycket om kramper, men vi har hittills inte träffat nån som känns tillräckligt kunnig på båda områdena för att ge oss de svar vi behöver.
Just nu vet vi bara att vi är inne för observation, men ingenting om vad som ska hända imorgon och längre fram eller vilka prover som ska tas, en riktigt utsatt situation som vi bara får finna oss i. Känns inte som att nån har nån koll på oss, känner igen känslan från DS efter förlossningen, verkar vara svårt för sjukhusen att få fram information mellan avdelningar.

Ja, som ni kanske läser mellan raderna så är vi lugnare och inte fullt så hysteriskt oroliga som sist och det är skönt. Hoppas, hoppas att natten fortsätter att vara lugn, för jag blir kvar ensam med Malven. Bara en förälder får stanna över natten : (

Vi hörs
/C

Mysig söndag

God kväll!

 

Idag har mamman haft en skön dag! Började med sovmorgon, sedan följde mysig frukost och på em tog pappan med sig Lilla Finaste hem till kusinerna för att hälsa på och mamman fick egen tid hemma!! Det var läänge sen. Visste knappt vad jag skulle ta mig för : ) Blev lite slappande i soffan och telefonprat.

På kvällen kom syster med man och fina Wilma för att äta middag. De kom kl 17 och jag hade faktiskt planerat och förberett en del så att jag skulle ha maten kvar strax efter. Vi åt 19!! Vilken tid det tar att laga nya recept! Men då var det ju tur att det blev kanongott : ) Kyckling med cashewnötter, kokosmjölk och annat gott. Kommer absolut göras igen!

 

 

Världens duktigaste barnvakt. Malva hade det så roligt ikväll. Wilma både leker och vaktar så inte lillkusinen ska göra sig illa, tex bränna sig på den varma ugnsluckan. Känns så underbart att Malva har så många fina kusiner.

Tjingeling!


Kärt återseende, kulturdos och sportvecka

Igår åt jag lunch med Johan! Vi gick utbildningen på Väddö tillsammans och nu var det väldigt länge sen vi sågs, så det var jättekul att ses och sitta och babbla om vad som hänt i våra liv sista åren. Då Johan bara hade en timmes lunch och vi inte hann "prata klart" så bestämde vi en dejt i nästa vecka oxå : ) Tur att han jobbar i Sumpan, så det är nära.
Johan var sig lik, fast kanske lite... mognare... jaja, inte så konstigt vi är ju för sjutton 30+ nu (nästan för honom!) som vi konstaterade!


  Malva var totalfascinerad av detta yrväder och satt bara och gapade första halvtimmen, sen var hon oxå med i matchen! : )


På kvällen var jag, mamma och syster på Operan och såg baletten Coppelia. Vi döttrar hade fått det i julklapp och uppskattade besöket mycket. Vi började kvällen med en räksmörgås och ett glas vitt i Operacaféet och det var sååå trevligt och mysigt. Föreställningen var fin, hon som dansade huvudrollen var fantastiskt duktig!

  Bästa systern och jag med härlig räkmacka i magarna. (Swiss, detta blev bästa bilden, fick välja på suddigt, Quasimodo och denna ; )


Ni som har följt med sen början, vet att det, för mig, bara finns en enda vettig sport - konståkning! I mars förra året gick VM och nu är det dags för EM. Sverige har två killar med som har utvecklats MYCKET på senaste år och de har varit duktiga i år oxå, tyvärr lite för många missar för nån bra placering bara... Hoppas på nästa år!! Alltså, ryssar, de kan det här med konståkning! De har så sjukt duktiga talanger. Men det är en så mycket större sport i Ryssland, de har mycket mer resurser och de har en konståkningskultur, det är viktigt. I fotbolls-monopol-sff-ägda-Sverige ges inte såna här bollösa sporter knappt nåt utrymme, synd!


  Kristoffer Berntsson    Adrian Schultheiss


Må bäst!

Kram C


Barnmisshandel...

Ja, det måste det väl klassas som, om Malva som är ett barn, misshandlar och ser till att hennes mamma hamnar på ögonakuten?? ! Låter dramatiskt men det var inte så farligt, tack och lov. Malva lyckades peta in en nagel i ögat på mig och det blev en rispa på hornhinnan. Det kommer läka av sig själv med hjälp av en salva.

Idag har jag påbörjat, återigen, att vänja Lillsnurpan vid att somna själv i sin egen säng. Kom ur vanorna efter ledighet och sjukdomar, men nu känns det som att det är dags igen, speciellt som jag misstänker att hon sover bättre och längre då. Ska prova och utvärdera! På em tog det 55 minuter av skrik och gråt, men nu på kvällen gick det på 10 minuter. Går alltså lika smidigt som tidigare gånger, skönt!

Må bäst!

Gott nytt 2010!!!

Hej!!

Har, som ni märkt, haft en lite bloggpaus... eller liten och liten, men hur som helst.

Som de flesta av er vet så var Malva sjuk och inlagd på Astrid Lindgren i början av oktober pga kramper. Hon hade flera oförklarliga krampanfall under ett dygn och lades in på neuroavd för utredning. En massa tester gjordes och prover togs. Hjärntumörer och proppar uteslöts och den mest sannolika förklaringen läkarna hade var epilepsi. 
Vi var såklart med henne hela tiden och vakade över henne dag som natt, rädda för fler anfall, speciellt eftersom hennes kropp hade haft svårt att syresätta sig under kramperna. Till slut visade det sig att hon hade ett rota-virus i magen (ett vanligt magvirus) och det kan i sällsynta fall ge kramper. Så, med hjälp av uteslutningsmetoden utgick läkarna från att det var det som orsakat kramperna och efter nån månad blev hon "friskförklarad". Väldigt skönt såklart att det inte var epilepsi eller nåt annat värre! Men vi har fortfarande oron kvar att det ska hända igen, eftersom läkarna inte kunde ge några 100 % besked...
Det var en jättejobbig och orolig tid och jag orkade helt enkelt inte skriva då. Vill att det ska kännas kul att blogga, inte som ett "måste". Nu har det lugnat sig här hemma, Malva mår bra och jul och nyår är över, så nu började det rycka i bloggtarmen : )
Jag får se hur ofta jag kommer skriva,lovar inget, men just nu vill jag visa er lite bilder och berätta hur vi haft det på senaste.
Hoppas min lilla trogna skara läsare hittar hit igen : )

 
Malva och pappa myser och busar, myser och busar och myser och busar! Här är ett av mysögonblicken... Efter att Malva var sjuk har det blivit, om möjligt, ännu mer mys och närhet här hemma. Vi har känt det viktigt att ta till vara varje stund och få njuuuta av vår underbara lilla Snurpa.


I november åkte vi upp till stugan för att "göra vinter". Det var kallt och mörkt så vi unnade oss att bo på hotell inne i Sundsvall, Hotell Knaust med sin underbart vackra trapp. Det var skönt att komma bort och göra en utflykt tillsammans efter allt jobbigt.

 
På tät 2:a plats över största händelserna 2009 (förlåt 2LAX9!!) kom sålklart AIKs SM-guld!!! Pappan har varit glad och munter sen dess, alltid nåt ; )

 
Mamman har skaffat ny hårfärg. Är rätt nöjd men måste snart till frissan och fixa till det igen.

Jag ääälskar att vara hemma med Malva och se henne utvecklas och att både ge och få denna underbara livskvalitet-förhöjande kärlek som vårt hem är fyllt av nu för tiden! Visst finns det sämre dagar, men överlag är det ju fantastiskt. Vi fyller dagarna med lek, promenader, ätande, sovande och mycket annat och mycket av det gör vi i den här damens sällskap:

 
Här är Malvas kompis Meya!
Jag och Meyas mamma Anna fann varann i föräldragruppen och ses nu flera gånger i veckan. På denna bilden är vi på caféet i Ulriksdals slottsträdgård. Vi har hunnit prova oss genom de flesta caféer i Solna nu och kommer snart behöva bege oss utanför kommunens gränser för att fortsätta vår jakt efter den godaste latten!! ; )

  Kan ni tänka er?! Tomten kom i år igen!!

  Gissa vilka som blev glada för det!!

Malva utvecklas i turbofart och det är knappt man hinner med. Innan jul tog hon sina första trevande krypsteg. De första tre dagarna tog hon det lite försiktigt men sen bar det av i raketfart! Vilken frihetskänsla det måste vara att helt plötsligt kunna styra själv vart man ska. Men det är viktigt att hela tiden ha koll på mamma så att hon verkligen är kvar fast jag kryper iväg. Har börjat bli lite orolig att hon ska försvinna.

  Är du kvar mamma?? Vilken tur! Då kryper jag vidare.

För nån vecka sen ställde hon sig upp för första gången själv och mamman var snabbt framme med kameran!

  Ställt sig upp mot mammas gamla lekhage!

  Den där tungan är en kul sak som man kan göra massa ljud med och den hänger mest utanför hela tiden.

  "Oj, upptäckte du mig?!!". Busblicken börjar bli vanligare och vanligare... Härligt!

MYCKET tid går åt till att äta. Malva äter lååångsamt och försöker man skynda på så strejkar hon, så det är lika bra att ta det i hennes takt. Det ska lekas och filosoferas. Här har blicken fastnat nånstans långt borta (eller som L sa när hon var liten "Jag ser bilder", det förklarar ju allt!).

 

  Men det är rätt KUL att äta!!

Så, det var en liten uppdatering. Förhoppningsvis kommer det lite mer frekventa inlägg framöver. Känns kul att vara igång igen.

Jag låter denna fina bild avsluta dagens resumé

  Finaste familjen!

Må så gott!


RSS 2.0